De är egentligen ganska galet. Jag får en insikt att vi lever i överflöd. Nu ska jag inte dra fram pekpinnen och hutta den åt olika  håll. Nej jag ska kolla närmre på överflöd än så. Kläder tillexempel. Alla ni som känner mig vet att jag har massor utav den varan.

Frågan är varför. Varför behöver jag så mycket kläder? Svaret är enkelt.

• De behöver jag inte. Men vårt samhälle vill få oss att tro att ju mer sällan du använder ett specifikt plagg, och ju oftare du byter kläder, ju bättre är du. Jag vet inte hur många par jeans jag har, och jag vågar verkligen inte räkna hur många par skor jag har. De är då de blir så påtagligt för mig, hur jag lever mitt liv. När man ser människor på stan som har de mycket mindre.

Jag skulle kunna ge av de materiella. Jag tror dock de krävs mer än de materiella för att få de som har de så mycket mindre att känna sig som en av "oss."

Om vi inte ska ge av de materiella, vad ska vi då ge av?

• Kärlek
• Respekt
• Empati
• Livet
• En andra chans
• Vänliga ord
• Leenden

Man behöver inte vara materiellt rik för att hjälpa.

Jag har förut skrivit om världens vackraste Nina, hon som spelar harpa med ängeln Gabriel och har molnbollskrig i himlen. Just den Nina ska jag prata om nu med.

Nu kommer tårarna tillbaka. Idag är de hennes dag. Idag skulle de varit hennes dag. Hennes 21års dag. Den hon skulle fira med vännerna, släkten och framförallt familjen..

1987-04-28 / 2007-06-20

Nästa tatueringstid är nu inbokad. De kommer bli väldans gött. Och jag hinner göra den innan den galna juni månaden.

19 maj       - Tatuering

4 - 8 juni   - Sweden Rock Festival (SRF)

8-15 juni   - Taizé, Frankrike

17-25 juni - Polen/Tyskland

Köpte även en ny tatueringstidning idag.. Lite roligt sådanna där.. Frågan är om man kommer sluta efter tre stycken, eller om de kommer bli en till?

Osäkra moln.

De smyger sig fram som sommarregn.

Dock är de stilla.

Regnar inte...

än

Bli stilla, låt tystnaden föra dig nära
Närvaron finns där, en kraft som vill bära
Ja, öppna det rum som står låst djup inom dig
Barnet som bor där och stumt skriker "Hör mig!"
Du är en bön. Gud är din bön

Låt oron få sjunka som stenar mot botten
Hela ditt liv är ett samtal med honom
som bär universum och bor i ditt hjärta
Han delar ditt liv, både glädjen och smärtan
Du är en bön. Gud är din bön

Bli stilla, låt tystnaden föra dig nära
Närvaron finns där, en kraft som vill bära
Ja, våga den tillit som bor djupt inom dig
Lyssna till rösten som kallar dig "Följ mig!
Du är en bön. Jag är din bön."

Text och musik: Ingmar Johansson (psalm 762)

♪Den vackraste musik som spelats♪

De magiska tonernas dans ♫

♪ ♫ De sprakar och ler emot världen.

Här ser min melodi sin chans♪  

De känns just nu som om den ena dagen bara smälter in i den andra. När man har så mycket att göra att man inte ens kan skilja dagarna åt. När man önskar att de vore tisdag istället för onsdag, just för att då hade man haft ytterligare en dag till på sig att göra allt de man ska göra.

Men de går bra ändå. Snart är de dags för konfirmationerna. Och de är ju himlans härligt. Ska in till stan på fredag för att se om jag kan hitta något somrigt att ha på mig. Som är ljust och glatt. Något som saknas i min garderob. Sedan ska jag se om jag hinner in i den nya skoaffären i Nordstan..

MILLENCOLIN LYRICS

"The Ballad"

The last selection in the ballgame.
Does never get a pass.
"Not appreciated's" just his first name.
He's the scapegoat of the class.
There are no friends to cheer him up and
no girls, no sweet romance.
It's impossible to expand,
when you never get a second chance.

Do you know, who's that guy, who's all alone?
Do you care enough to see? He's in pain and misery.

He's not going to the school-prom.
He said he had the flu.
Trumped-up excuses he told his mom.
-I'm safer here with you.
She told her son. -Someday, they'll all be
sorry for mistreating you.
Don't be afraid my son and trust me.
-You'll be someone they will look up to.

Do you know, who's that guy, who's all alone?
Do you care enough to see?
He's in pain and misery... Do you care enough to see?

Do you know, who's that guy, who's all alone?
Do you care enough to see? He's in pain and misery.

----

Denna låten lyssnade jag en del på under högstadiet. Fast jag la inte så mycket vikt vid texten då. Snubblade över den nyligen igen. Och den är otroligt stark och tänkvärd.

"Även små kastruller har öron"

Alltså jag vill säga/skriva en massa saker,

men jag får inte riktigt orden till de.

Orden får inte plats i min mun.

De är stora, runda och blå.  

Musiken strömmar nu ut.

Jag känner mig stum.

Titta på mig,

Se mig.

Haha.. denna låten är nostalgi från barndomen. Kan inte påstå att den är bra eller så. Men den sätter sig i huvudet.. Skånskan verkligen biter sig fast..

Har egentligen inte så mycket att säga. För ovanlighetens skull. Utan jag skulle bara vilja uppmärksamma de små och bra sakerna i livet. Leenden. Leenden får oss att må bra.. så bjud lite extra på dem i helgen..

Helt galet, kilar överallt. Brösten, magen, ryggen, armarna, byx linningen, nu även låren och smalbenen, nacken och håret. GASCH!! Jag blir galen.. Vad är de för fel på mig? =(

Rödprickig hela jag, snart sönderriven med.. Galet..

Nej nu ska jag fortsätta gnälla och kolla på topmodel och försöka att inte riva sönder hela mig..